 |
 |
 |
Järnkaminerna säger det rätt bra:
I dagarna har det släppts en mycket läsvärd granskning av hur Svenska Fotbollförbundets demokrati (inte) fungerar, och hur den i slutändan leder till de sjuka och slumpmässiga bestraffningarna, till exempel de som DIF utsatts för (bland annat brott som gräsklippning, svordomar och att lyda Polisen i samband med DIF-Assyriska).
Granskningen är skriven av statsvetaren Filip Lundberg, Södertörns Högskola, och går att ladda ner som PDF här:
URL: http://data.fuskbugg.se/skalman02/4df9a7298d553_Lagen_malen_domarna.pdf
Mirror 1: http://dl.dropbox.com/u/4632342/4df9a7298d553_Lagen_malen_domarna.pdf
Någon sa att det var en viktig match på Stadion imorgon.
Till er som orkar koncentrera er på det sportsliga just nu; grattis. Vi ses på Stadion.
Till alla er andra; vi ses på Stadion.
Med anledning av den avbrutna matchen mellan Syrianska och Solna aik på måndagen vill vi tydliggöra vår ståndpunkt när det gäller inkastade föremål och våld mot spelare, ledare och funktionärer.
Det är, har aldrig varit och kommer aldrig vara okej att kasta in föremål (oavsett vad) på planen. När det som i fallet i måndags dessutom skadar en funktionär är det extra beklagligt. Spelare, ledare och funktionärer ska vara fredade.
Efterspelet till den avbrutna matchen har dock tagit flera oroande svängar. Nu pratas det mer än någonsin om hårdare tag, lagförändringar, anmälningsplikt och tillträdesförbud. Vi frågar oss vad som egentligen blivit bättre sedan derbyt mellan Hammarby och DIF 2006 som resulterade i avbruten match och poängavdrag för Bajen.
Det är dags att låta supportrarna vara med och forma svensk fotboll
Det är tydligt att vi fem år senare står och stampar på samma ställe, utan egentliga förbättringar när det gäller inkastade föremål mot domare eller ordningsstörningar. Det som hänt är att publiksiffrorna sjunkit, klubbarna blivit fattigare, poliserna blivit fler och supportrarna allt mer lämnade åt sitt eget öde.
Kanske är det dags för förbundet, polisen, politikerna och medierna att lägga fokus på mer långsiktigt arbete snarare än snabba lösningar? Kanske är det dags att börja föra en rejäl dialog med supportrarna – allsvenskans största inkomstkälla och den starkaste delen av varumärket svensk fotboll? Vi finns här och väntar på att få säga vad vi tycker och verkligen vara med och bygga framtidens svenska fotboll. Hör av er.
/Järnkaminerna, Fabriken och UCS
Järnkaminerna bad oss vidareförmedla detta strålande initiativ till våra läsare:
Berit och de andra på Järnvägsrestaurangen Östra Station har alltid visat upp vilka djurgårdare de är och gett oss alla möjliga förmåner och allt stöd. Vi har alldeles för sällan gett tillbaka genom att verkligen fylla Östra till bredden med törstiga supportrar. Nu är det (riktig) hemmapremiär på en fredag och det finns inget annat än att vi ska bli riktigt många på Östra inför matchen. Stadionpremiär och After Work på vår hemmapub, kan det bli bättre?
Begreppet ”support your local pub” har aldrig passat bättre än när det kommer till Östra. En pub som verkligen gör allt för oss djurgårdare ska självklart ha samma stöd tillbaka. Låt oss därför vallfärda till Östra för en för- och efterfest vi sent ska glömma!
Var? Östra Station, Valhallavägen 77
När? 14-24 (DIF-MFF på Stadion 19-21)
Hur? Toktaggade
Öl
40 cl 38kr
50 cl 43kr
60 cl 48kr
Mat
Precis som vanligt så finns bland annat köttbullar, strömming och pyttipanna till förmånliga DIF-priser.
Delar av Järnkaminernas styrelse, bland annat ordföranden, kommer att finnas på plats vid ett eget bord kl 14. Kom dit och ställ frågor, diskutera eller bara snacka lite över en öl.
SUPPORT YOUR LOCAL PUB
Läsvärd krönika, saxad från jarnkaminerna.se
Som inbiten fotbollssupporter är jag ett nyhetsvrak utan dess like. Dagligen surfar jag runt på nyhetssiter för att hitta något läsvärt om min klubb. DN, SvD, Expressen och självklart Aftonbladet som nu nästan nått patent på webbnyheter i och med sin storlek och de stora resurser de har att lägga på Sporten.
Inför den allsvenska premiären har det varit många heta samtalsämnen. Polisen som ska börja fakturera de fotbollsklubbarna som arrangerar fotbollsmatcher genom aktiebolag. Om risksupportrar som medverkar i reklamfilmer, om de nya hårda tagen för att få bukt med pyroteknikproblemen och sist men inte minst hur värdelös kvalitet det är på allsvenskan.
Efter att igår ha besökt Råsunda Fotbollsstadion och beskådat en mycket riktigt värdelös fotbollsmatch mellan Djurgården – AIK, men samtidigt fått uppleva två tifoarrangemang som är i absolut världsklass och en stämning som få matcher i Europa kan frambringa kan jag konstatera en sak. Oavsett hur matchen slutar eller hur härlig stämning det är på läktarna så hamnar fotbollsklubbarna och supportrarna alltid i ett mellanläge. Å ena sidan från medias pro-supporterjournalister å andra sidan från medias anti-supporterjournalister. Å ena sidan från SvFF/SEF, å andra sidan klubbarna som vill supportrarnas bästa (nåja).
Erik Niva skriver i Sportbladet 110404 att trots att vi har en av Europas sämsta ligor, så finns det få ställen i Europa där man kan uppleva en sådan atmosfär, sådan glöd och sådant engagemang som står att finna vid ett Stockholmsderby. En hyllningstext till det som fortfarande får svensk fotboll att leva upp trots den låga kvaliteten på spelet.
Efter matchen igår, går jag ivrigt hem för att läsa om medias rapportering av matchen. Vad har hänt? Vem vann klackmatchen? Var spelet verkligen så dåligt som jag upplevde det? Var det stök? Vad tyckte spelarna om laget insats?
Från aftonbladet.se finns följande rubriker som refererar till matchen.
”Här flyr spelarna från planen”
”Försenad avspark och flera avbrott – efter bengaler på läktarna”
”Det kan inte bli sämre än så här”
”200 aik-supportrar trängde sig in på arenan”
”En minnesvärd derbypremiär – det kan spelarna tacka publiken för”
”Sportbladet sätter + på fansen – se vilka som vann publikmatchen!”
Jag är fullt medveten om att medias jobb är att rapportera och givetvis få så många klick på rubrikerna som möjligt/sålda exemplar, därför är det inte heller konstigt att man överdriver och ljuger i rubrikerna för att få läsarna att klicka. Men vad förmedlar egentligen media genom ovanstående rubriker? Å ena sidan förmedlar de att supportrarna ännu en gång har förstört den vackra sporten fotboll i och med att de bränner bengaler, tränger sig in på läktaren och gör så att spelet avbryts. Å andra sidan hyllas publiken till skyarna för att de egentligen var enda anledningen att besöka Råsunda under gårdagen. Så hur ska vi ha det? Är det inte dags att erkänna att en stor anledning till att vi fortfarande har någon publik över huvud taget är på grund av just dessa häftiga, enorma och levande inramningarna med 30.000 på läktarna, att en stor del av folket som köper säsongsbiljetter tycker att bengaler, rökbomber, konfetti, flaggor och allt vad det innehåller är en del av själva upplevelsen.
Jag bevittnade själv då spelarna ”flydde” ut i spelartunneln. Jag flydde själv en gång i tiden från en arg hund som jagade mig. Den flykt som spelarna och domarna gjorde igår måste vara den långsammaste och lugnaste flykten jag någonsin beskådat.
Medias ansvar kan delvis vara att rapportera, men om det i framtiden ska finnas något att rapportera om kanske det är dags att väga vad en krigsrubrik innebär. Jag och mina vänner kommer fortsätta gå, för vi vet att rubrikerna är en överdrift. Men hur kommer gemene mans inställning till fotbollen att vara då det i dagsläget aldrig finns en match som kan utföras utan att fotbollen dör, begravs och på något magiskt vis uppstår omgången efter? Jag ser så klart detta ur en supporters perspektiv, men kan ändå tycka att om media sållade lite bland rubrikerna så hade säkert fler marginalåskådare kommit till matcherna, problemsupportrarna hade blivit procentuellt färre och klubbarna hade fått bättre ekonomi.
Jag väntar på den dagen då Polisen börjar fakturera DIF och AIK för polisinsatserna vid derbyn, då det inte längre finns en enda bengal eller en enda supporter som bryr sig om att öppna käften för att sjunga för sitt lag, då det är fler ordningsvakter än supportrar på läktarna för att stävja alla problem som uppstår, då majoriteten av spelarna i allsvenskan består av infödingar från Grönland eftersom alla svenska spelar har gått till en bättre liga i Kazakstan. Jag tror att alla, inklusive media kommer se tillbaks till början 2000-talet då läktarna levde, fotbollen var någorlunda OK, och det var fler än 4000 personer på en match.
Från media, polis och SvFF upprepas samma argument varje gång det blir rubriker om bengaler eller stökiga supportrar – Titta på England! Ja, vi kan titta på England, landet som uppfann fotbollen och där 90% av befolkningen stödjer ett lag och har sporten varmt om hjärtat. Landet som har en nedärvd fotbollskultur som inget annat land kan jämföra sig med, som har klimatförhållanden som gör att det går att spela fotboll året runt utan att planerna blir till åkrar, som har en publikbas där det går att sätta skyhöga priser och publiken kommer i vilket fall. I vintras besökte jag Emirates Stadium för att kolla på Arsenal – Wigan. Fotbollen höll riktigt bra kvalitet, arenan är ett unikum i sig, men draget på läktaren går att jämställa med kvaliteten på fotbollen som igår utspelade sig på Råsunda. Om någon ställer sig upp kommer ordningsvakterna fram och ber folk att sätta sig ned.
Svensk fotboll har inte råd att titta på England i dagsläget. Om vi börjar införa svordomsfria läktare, dubbla biljettpriser och ett tvång att sitta ner. Ja då mina damer och herrar, då kan Carin Götbladh och Lars-Åke Lagrell titta på fotboll… Helt ensamma.
/Johan Andersson
Nu grönskar det i dalens famn,
nu doftar äng och lid.
Kom med, kom med på vandringsfärd
i vårens glada tid!
Var dag är som en gyllne skål,
till brädden fylld med vin.
Så drick, min vän, drick sol och doft,
ty dagen den är din.
Långt bort från stadens gråa hus
vi glatt vår kosa styr,
och följer vägens vita band
mot ljusa äventyr.
Med öppna ögon låt oss se
på livets rikedom
som gror och sjuder överallt
där våren går i blom!
Läs mer: http://www.jarnkaminerna.se/artikel/jk/2011/04/nu-gronskar-det
Det handlar om att komma till ett premiärderby med rätt bagage. För spelare och tränare betyder det en lagom blandning av fysisk och mental träning ihop med att vilja förgöra Aik på planen.
För oss supportrar är bagaget också viktigt. Vi kommer till derbyt på måndag med minnen från en kvartsfinalserie vi aldrig gav upp hoppet om, där vi fick ett fullsatt Globen att bokstavligen studsa upp och ner. När vi sjöng ”Vi ger aldrig upp” stämde det så mycket att det gjorde ont i öronen och även om det inte räckte hela vägen kan vi träffas på puben nu på måndag den 4:e och veta att vi har en klassisk läktarinsats i ryggen.
Vi har också med oss två obeskrivligt viktiga och sköna vinster mot Solna förra året. Vi var svältfödda och glädjen visste inga gränser när vi spöade gnaget rejält. Samtidigt krisade de förra året och pissade på sin egen devis ”att vara överallt” genom att aldrig vara någonstans, varken på Hovet eller i Europa.
Med det här i bagaget så ska det inte vara några problem att hitta rätt känsla på måndag. Känslan av att det är jävligt roligt att vara djurgårdare och att djurgårdare aldrig har så roligt som när vi är taggade och enade, när det är DIF mot rubbet, hela vägen.
Matchen då? Tja; gnagets gnagigaste profil lirar fortfarande på en grusplan i Ungern, deras usla 2010 lär sitta kvar i bakhuvudet, de fattar inte varför det var tyst när de fyllde Globen i sin semifinal, och det enda Kenny Pavey kan vara glad för i livet är att Nils Eric Johansson ser ännu mer tappad ut.
/Redaktionen
När AIK nyligen gick ut med en biljettkampanj där biljettinköp innebar gratis slutspelsbiljetter så skrattade vi gott åt desperationen som uppenbart finns i klubben. Pengarna måste vara slut helt enkelt och man tar till alla medel för att överleva. Bra så, men när vi fick syn på delar av annonseringen satte vi nästan i halsen. I sin strävan av att presentera en mäCktig bild av gnaget hockey har man velat visa upp ett smockat Globen. Problemet är att man inte hittar någon sådan bild med AIK-publiken, så vad gjorde de? Jo, de tog en bild på DIF-sidan och hoppades att ingen skulle märka skillnad.
Om det finns något tvivel på att det verkligen skulle vara Blue Brigade-banderollen så ber vi er undersöka var avbytarbåsen befinner sig. Just det, vänster sida. Det betyder att DIF-klacken är…just det, mitt framför er. Hahaha! Gnaget, ni lyser upp vår vardag som inga andra!
