Saxat från http://ultracaossthlm.se/2011/09/angaende-biljettpriserna-syrianska-dif-3011/:

Att gå på fotboll i Sverige blir svårare och svårare. Att bestämma sig efter jobbet för att ta en avstickare till Södertälje för att kolla på fotboll kostar numer 250 kr om man vill stå på den för DIF tilldelade sektionen. Genom att stänga av DIFs kortsida omöjliggör man också att många unga studenter som utgör en stor del av DIFs normala bortafölje har råd att åka till matchen. Att vara tvungen att betala över 200 kr för en bottenmatch i en av Europas sämsta ligor är inget annat än ett hån mot oss som gör allt för att följa DIF på plats.

Fotboll ska vara lättillgängligt och rimligt prissatt. Det är inte matchen på fredag. Därför väljer vi att inte gå på matchen om prissättningen är fortsatt lika hög. Öppna upp en del av den avstängda kortsidan och sälj biljetter till rimligt pris!

11433.NET håller fullständigt med. Så länge vår kortsida är avstängd ska det enda alternativet inte innebära 250 kronor mindre i våra unga eldsjälars plånböcker. Det ska vara enkelt att gå på fotboll i Sverige, biljettpriserna på fredag vittnar om något annat. Vi vill dock poängtera att vi inte ställer oss bakom någon bojkott till säsongens viktigaste match, men vill starkt framhäva detta ämne.

Matchen mot Solna Aik på Råsunda på måndag inleds med tio tysta minuter på läktaren. Båda lagens tifon skjuts upp och börjar i minut tio istället.

Efter de tio tysta minuterna vill vi att alla Djurgårdare massivt visar hur mycket en levande och högljudd publik på läktarna betyder genom att delta i tifot och sjunga halsen av sig för att stötta DIF och överrösta packet på andra sidan. Men de första tio hoppas vi alltså att hela publiken på Råsunda sluter upp i en tyst manifestation, för att sedan visa på kontrasten när vi kör igång för fullt.

Manifestationen, som är landsomfattande och omfattar alla matcher i omgång 24 och 25), är en del av Positiv Läktarkultur och går i korthet ut på att visa att vi supportrar vill få ett stopp på de saker som skadar Djurgårdens IF och svensk fotboll i allmänhet.

Vi supportrar säger stopp

Vi vill med tio tysta minuter visa att vi tar avstånd från:

- Enskilda individers illdåd, allt från inkastade föremål till läktarvåld.

- Kollektiva bestraffningar på otydliga grunder.

- Oproportionerliga rubriker och allmän hetsjakt i media.

- Politiska beslut som gör det svårare att gå på fotboll och hotar rättssäkerheten.

- Den framtid vi kanske går till mötes om fotbollspubliken fortsätter att ses om ett problem istället för en tillgång.

Vi på läktarna är en stor del av svensk fotboll och när vi är som bäst är stämningen i Allsvenskan i världsklass. Med tio tysta minuter i början av matchen vill vi visa vad konsekvenserna kan bli för svensk fotboll om vi inte alla tar vårt ansvar för att förändra situationen – vi i publiken, föreningarna, Svenska Fotbollförbundet, media, politiker och alla andra som påverkar svensk fotboll. Vi supportrar tar nu initiativet, och hoppas att övriga parter hänger på.

Från minut tio och framåt så kör vi igång med full kraft på läktarna för att visa vad allting handlar om – en levande och högljudd läktare som gör allt för att ge Djurgårdens IF det stöd de behöver för att ta tre poäng.

/Järnkaminerna, Fabriken och Ultra Caos Stockholm genom 11433.NET

Som bekant har de rödgröna lagt fram ett förslag om anmälningsplikt för fotbollssupportrar. Det verkar nu som om SD kommer haka på detta vilket i så fall skulle innebära majoritet och ett fritt fram att arbeta igenom ett lagförslag. Vi antar och hoppas att alla som kallar sig fotbollssupportrar, oavsett lagtillhörighet, gör sitt yttersta för att påverka politikerna i denna vidriga fråga.

Här är en Excel-fil med epostadresser till riksdagsledamöter i S, V, MP och SD:

http://t.co/3w6QZ3Z

Läs mer om förslaget på Riksdagens hemsida:

http://t.co/2eu2rON

Vi har blivit rätt dåliga på att uppdatera bloggen, men vår Twitter uppdateras nästan dagligen. Glöm inte att följa oss:

www.twitter.com/11433NET

I dagarna har det släppts en mycket läsvärd granskning av hur Svenska Fotbollförbundets demokrati (inte) fungerar, och hur den i slutändan leder till de sjuka och slumpmässiga bestraffningarna, till exempel de som DIF utsatts för (bland annat brott som gräsklippning, svordomar och att lyda Polisen i samband med DIF-Assyriska).

Granskningen är skriven av statsvetaren Filip Lundberg, Södertörns Högskola, och går att ladda ner som PDF här:

URL: http://data.fuskbugg.se/skalman02/4df9a7298d553_Lagen_malen_domarna.pdf
Mirror 1: http://dl.dropbox.com/u/4632342/4df9a7298d553_Lagen_malen_domarna.pdf

Med anledning av den avbrutna matchen mellan Syrianska och Solna aik på måndagen vill vi tydliggöra vår ståndpunkt när det gäller inkastade föremål och våld mot spelare, ledare och funktionärer.

Det är, har aldrig varit och kommer aldrig vara okej att kasta in föremål (oavsett vad) på planen. När det som i fallet i måndags dessutom skadar en funktionär är det extra beklagligt. Spelare, ledare och funktionärer ska vara fredade.

Efterspelet till den avbrutna matchen har dock tagit flera oroande svängar. Nu pratas det mer än någonsin om hårdare tag, lagförändringar, anmälningsplikt och tillträdesförbud. Vi frågar oss vad som egentligen blivit bättre sedan derbyt mellan Hammarby och DIF 2006 som resulterade i avbruten match och poängavdrag för Bajen.

Det är dags att låta supportrarna vara med och forma svensk fotboll

Det är tydligt att vi fem år senare står och stampar på samma ställe, utan egentliga förbättringar när det gäller inkastade föremål mot domare eller ordningsstörningar. Det som hänt är att publiksiffrorna sjunkit, klubbarna blivit fattigare, poliserna blivit fler och supportrarna allt mer lämnade åt sitt eget öde.

Kanske är det dags för förbundet, polisen, politikerna och medierna att lägga fokus på mer långsiktigt arbete snarare än snabba lösningar? Kanske är det dags att börja föra en rejäl dialog med supportrarna – allsvenskans största inkomstkälla och den starkaste delen av varumärket svensk fotboll? Vi finns här och väntar på att få säga vad vi tycker och verkligen vara med och bygga framtidens svenska fotboll. Hör av er.

/Järnkaminerna, Fabriken och UCS

Läsvärd krönika, saxad från jarnkaminerna.se

Som inbiten fotbollssupporter är jag ett nyhetsvrak utan dess like. Dagligen surfar jag runt på nyhetssiter för att hitta något läsvärt om min klubb. DN, SvD, Expressen och självklart Aftonbladet som nu nästan nått patent på webbnyheter i och med sin storlek och de stora resurser de har att lägga på Sporten.

Inför den allsvenska premiären har det varit många heta samtalsämnen. Polisen som ska börja fakturera de fotbollsklubbarna som arrangerar fotbollsmatcher genom aktiebolag. Om risksupportrar som medverkar i reklamfilmer, om de nya hårda tagen för att få bukt med pyroteknikproblemen och sist men inte minst hur värdelös kvalitet det är på allsvenskan.

Efter att igår ha besökt Råsunda Fotbollsstadion och beskådat en mycket riktigt värdelös fotbollsmatch mellan Djurgården – AIK, men samtidigt fått uppleva två tifoarrangemang som är i absolut världsklass och en stämning som få matcher i Europa kan frambringa kan jag konstatera en sak. Oavsett hur matchen slutar eller hur härlig stämning det är på läktarna så hamnar fotbollsklubbarna och supportrarna alltid i ett mellanläge. Å ena sidan från medias pro-supporterjournalister å andra sidan från medias anti-supporterjournalister. Å ena sidan från SvFF/SEF, å andra sidan klubbarna som vill supportrarnas bästa (nåja).

Erik Niva skriver i Sportbladet 110404 att trots att vi har en av Europas sämsta ligor, så finns det få ställen i Europa där man kan uppleva en sådan atmosfär, sådan glöd och sådant engagemang som står att finna vid ett Stockholmsderby. En hyllningstext till det som fortfarande får svensk fotboll att leva upp trots den låga kvaliteten på spelet.

Efter matchen igår, går jag ivrigt hem för att läsa om medias rapportering av matchen. Vad har hänt? Vem vann klackmatchen? Var spelet verkligen så dåligt som jag upplevde det? Var det stök? Vad tyckte spelarna om laget insats?

Från aftonbladet.se finns följande rubriker som refererar till matchen.
”Här flyr spelarna från planen”
”Försenad avspark och flera avbrott – efter bengaler på läktarna”
”Det kan inte bli sämre än så här”
”200 aik-supportrar trängde sig in på arenan”
”En minnesvärd derbypremiär – det kan spelarna tacka publiken för”
”Sportbladet sätter + på fansen – se vilka som vann publikmatchen!”

Jag är fullt medveten om att medias jobb är att rapportera och givetvis få så många klick på rubrikerna som möjligt/sålda exemplar, därför är det inte heller konstigt att man överdriver och ljuger i rubrikerna för att få läsarna att klicka. Men vad förmedlar egentligen media genom ovanstående rubriker? Å ena sidan förmedlar de att supportrarna ännu en gång har förstört den vackra sporten fotboll i och med att de bränner bengaler, tränger sig in på läktaren och gör så att spelet avbryts. Å andra sidan hyllas publiken till skyarna för att de egentligen var enda anledningen att besöka Råsunda under gårdagen. Så hur ska vi ha det? Är det inte dags att erkänna att en stor anledning till att vi fortfarande har någon publik över huvud taget är på grund av just dessa häftiga, enorma och levande inramningarna med 30.000 på läktarna, att en stor del av folket som köper säsongsbiljetter tycker att bengaler, rökbomber, konfetti, flaggor och allt vad det innehåller är en del av själva upplevelsen.

Jag bevittnade själv då spelarna ”flydde” ut i spelartunneln. Jag flydde själv en gång i tiden från en arg hund som jagade mig. Den flykt som spelarna och domarna gjorde igår måste vara den långsammaste och lugnaste flykten jag någonsin beskådat.

Medias ansvar kan delvis vara att rapportera, men om det i framtiden ska finnas något att rapportera om kanske det är dags att väga vad en krigsrubrik innebär. Jag och mina vänner kommer fortsätta gå, för vi vet att rubrikerna är en överdrift. Men hur kommer gemene mans inställning till fotbollen att vara då det i dagsläget aldrig finns en match som kan utföras utan att fotbollen dör, begravs och på något magiskt vis uppstår omgången efter? Jag ser så klart detta ur en supporters perspektiv, men kan ändå tycka att om media sållade lite bland rubrikerna så hade säkert fler marginalåskådare kommit till matcherna, problemsupportrarna hade blivit procentuellt färre och klubbarna hade fått bättre ekonomi.

Jag väntar på den dagen då Polisen börjar fakturera DIF och AIK för polisinsatserna vid derbyn, då det inte längre finns en enda bengal eller en enda supporter som bryr sig om att öppna käften för att sjunga för sitt lag, då det är fler ordningsvakter än supportrar på läktarna för att stävja alla problem som uppstår, då majoriteten av spelarna i allsvenskan består av infödingar från Grönland eftersom alla svenska spelar har gått till en bättre liga i Kazakstan. Jag tror att alla, inklusive media kommer se tillbaks till början 2000-talet då läktarna levde, fotbollen var någorlunda OK, och det var fler än 4000 personer på en match.

Från media, polis och SvFF upprepas samma argument varje gång det blir rubriker om bengaler eller stökiga supportrar – Titta på England! Ja, vi kan titta på England, landet som uppfann fotbollen och där 90% av befolkningen stödjer ett lag och har sporten varmt om hjärtat. Landet som har en nedärvd fotbollskultur som inget annat land kan jämföra sig med, som har klimatförhållanden som gör att det går att spela fotboll året runt utan att planerna blir till åkrar, som har en publikbas där det går att sätta skyhöga priser och publiken kommer i vilket fall. I vintras besökte jag Emirates Stadium för att kolla på Arsenal – Wigan. Fotbollen höll riktigt bra kvalitet, arenan är ett unikum i sig, men draget på läktaren går att jämställa med kvaliteten på fotbollen som igår utspelade sig på Råsunda. Om någon ställer sig upp kommer ordningsvakterna fram och ber folk att sätta sig ned.

Svensk fotboll har inte råd att titta på England i dagsläget. Om vi börjar införa svordomsfria läktare, dubbla biljettpriser och ett tvång att sitta ner. Ja då mina damer och herrar, då kan Carin Götbladh och Lars-Åke Lagrell titta på fotboll… Helt ensamma.

/Johan Andersson

I dagens Aftonbladet uttalar sig återigen SvFF ordförande Lars-Åke Lagrell om varför allsvenska tappat publik och vad man måste göra:
– Vi måste hitta sätt att få fler familjer och tjejer att gå på fotboll. För sen är det så att folk drar folk, säger Svenska fotbollförbundets ordförande Lars-Åke Lagrell.

Det här uttalande bevisar återigen att svensk fotboll aldrig kommer må bra med Lars-Åke Lagrell och resten av de inkompetenta tomtarna i SvFF. Anledningen till publiktappet är självklart den misshandel som SvFF och SEF utfört på allsvenska de senaste åren. Flyttade matcher, spridda matchdagar, spelstart i mars, uppehåll under hela sommaren, fullständigt inkonsekventa beslut mot olika föreningar i massor av olika fall och att de aktiv motarbetar de mest engagerade supportrarna i de större föreningarna som försöker skapa ett större intresse för allsvenskan är bara några av de inkompetenta saker som SvFF och SEF gjort de senaste åren. Nu ska SEF ha ett krismöte där man beslutar vad man ska göra för att öka intresset runt allsvenskan. Låt oss gissa att det kommer gå helt åt helvete med tanke på vilka det är som ska driva dessa idéer som kommer fram.

Det är inte tjejer och barnfamiljer vi tappat de senaste åren, utan framförallt unga killar och män. Om vårt fotbollsförbund inte ens kan identifiera än mindre jobba för sin kärnpublik, tillika majoriteten av sina kunder, då är vi givetvis illa ute. Istället ska det göras någonslags politisk jämställdhetspoäng av det hela. Grattis Lagrell, du får säkert några PK-poäng av landets idiotpolitiker, men ni kommer inte lyckas locka mer folk till våra fotbollsmatcher. Om något så kan vi lova att för varje förändring ni gör som lockar en tjej eller barnfamilj så kommer ni tappa dubbelt så många ur den publik som finns på matcherna idag.

Fotbollssverige är genomruttet. Inkompetenta förbundspampar lever det goda livet på våra klubbars bekostnad. De inför helt galna bötessummor, där de inte redovisar var pengarna hamnar, vilket stjäl resurser från klubbarnas budgetar. Och de dansar efter mediahysterins pipa så fort någon kvällstidning vill sälja extra lösnummer genom att skriva om ”fotbollens död”. På förbundet finns det varken ryggrad, hjärta eller hjärna. Bara giriga asgamar.

Det är hög tid att Allsvenskan, likt Elitserien skapar en ”Svenska fotbollsligan” som ägs och drivs av föreningarna i allsvenskan. Klipp banden med idioterna som förstör vår sport och våra föreningar, nu!

Efterspelet till Svenska Fotbollförbundets vansinniga dom om  spel inför tomma läktare fortsätter. Eftersom DIF till slut accepterade domen och stängde läktarna så har stora delar av journalistkåren börjat grina över uteblivna gratismazariner. Det var ju inte alls roligt att som van gratisätare bli stoppad från ett dukat bord. Värst av dem alla är den gamle gnagargubben Berndt Rosqvist. Berndt är ordförande i Svenska Sportjournalistförbundet, ett förbund som är kända för att motarbeta icke-etablerade journalister och bara värna om sin egen mazarin-maffia. Gnagargubben Rosqvist uppmanar nu sina journalistkollegor att bojkotta Djurgårdens IF Fotboll under säsongen på grund av något Svenska Fotbollförbundet ställt till med, vilket saknar rim och reson. Det är nästan så att man tror att gnagargubben inte tycker om DIF till att börja med.

Vi tycker att detta låter som ett alldeles ypperligt tillfälle för unga hungriga (nej, vi pratar inte om mazariner Berndt…) journalister att fylla luckan efter de gamla stofilerna som gett oss intetsägande reportage och matchrapporter så länge vi kan minnas. Att inte lyda Berndts uppmaning är ju något av en kvalitetssäkring bara det. Kanske kan vi få sportjournalister med fingret på pulsen istället för sådana som missar halva matchen då fikabordet inte var rensat ännu? Det här kan verkligen bli en positiv grej för oss Djurgårdssupportrar som önskar en god och professionell bevakning av vårt fotbollslag.

Upp till bevis alla unga journalister med ambitionen att jobba med sport!

Det är intressant att ta del av Lars-Åke Lagrells och Krister Malmstens uttalanden med anledning av Djurgårdens beslut att faktiskt inte ge tillträde till någon annan än de som av praktiska eller avtalsmässiga skäl måste befinna sig på Stadion under matchen mot Helsingborg. Väldigt oförstående är man över att Djurgården inte bjuder in styrelser, journalister, och SvFF-pampar till en match som ska spelas utan åskådare.

Vi ser det helt annorlunda. För oss skulle det kännas väldigt konstigt att stänga ute tusentals personer som lägger ned massor av tid, pengar, och engagemang, på att följa och stötta Djurgården, vissa har inte missat en enda Djurgårdsmatch på över tio år, medan ett antal ackrediterade glider in, sörplar gratiskaffe och mumsar mazariner som om inget hade hänt. Men då verkar det ju också som att vi i Djurgården har en lite annan syn än Lars-Åke och Krister på för vilka det är våra spelare på planen går ut och kämpar eller med andra ord; vilka som utgör hjärtat i svensk fotboll.