Lite nostalgi i form av samtliga mål som Djurgården Fotboll spottade in mot Gnaget under 00-talet:

Tack till LOCKONE för ett strålande hästjobb.

När AIK nyligen gick ut med en biljettkampanj där biljettinköp innebar gratis slutspelsbiljetter så skrattade vi gott åt desperationen som uppenbart finns i klubben. Pengarna måste vara slut helt enkelt och man tar till alla medel för att överleva. Bra så, men när vi fick syn på delar av annonseringen satte vi nästan i halsen. I sin strävan av att presentera en mäCktig bild av gnaget hockey har man velat visa upp ett smockat Globen. Problemet är att man inte hittar någon sådan bild med AIK-publiken, så vad gjorde de? Jo, de tog en bild på DIF-sidan och hoppades att ingen skulle märka skillnad.

Om det finns något tvivel på att det verkligen skulle vara Blue Brigade-banderollen så ber vi er undersöka var avbytarbåsen befinner sig. Just det, vänster sida. Det betyder att DIF-klacken är…just det, mitt framför er. Hahaha! Gnaget, ni lyser upp vår vardag som inga andra!

Om förra derbysegern var en enorm lättnad och en ångestladdad kamp till slutsignalen så var gårdagen nästan dess motsats.

Även om matchbilden inte skilde sig åt något enormt så var det ändå ett betydligt mer självsäkert Djurgårn på isen denna gång. Återigen var det Daniel Widing som öppnade målskyttet omedelbart i matchöppningen. Sedan jämnade matchen ut sig innan skillnaden i fart och kvalitet resulterade i utvisningar för råttorna. Nyckeln låg då givetvis i att utnyttja de numerära överlägena och det gjorde vi kliniskt. I tredje perioden var det bara att defilera hem segern, det blev aldrig nervöst ens. Extra roligt att Printz sopar Blomkåhlsråttan och att Mark gör en stabil insats efter tidigare debacle.

På läktarna var det ännu mer överlägset. Gnaget var inte nära att sälja ut sina sektioner med 1000 platser och en mer menlös derbyklack har nog sällan skådats. Vi brukar vara ganska självkritiska angående läktarprestationer men den här gången kan vi verkligen slå oss för bröstet. Det var riktigt bra volym och det var inte många tysta stunder under matchens gång. Totalförnedring helt enkelt. Cred till tifogruppen som kort efter det otroliga jobbet till 30-års firandet styr upp ett riktigt bra tifo. Fabrikenkillen på räcket ska ha ryggdunk han med, kul att se att nya generationen tar för sig!

Till sist vill jag bara hylla Daniel Widing. Det har gått tungt men han har aldrig slutat jobba, aldrig gnällt och aldrig dragit ner stämningen i laget. Nu lossnar det och det är nog ingen i laget som förtjänat det mer. Tack som fan för en storartad insats, derbykungen, Daniel Widing!

/Charlie Darling